Alzheimers sjukdom

Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och ökad livslängd har medfört en dramatisk ökning av förekomsten av sjukdomar som drabbar äldre, som olika former av demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom är en dödlig sjukdom och den vanligaste formen av demens. Den svarar för 60 till 80 procent av alla diagnostiserade demenssjukdomar.

Alzheimers sjukdom beräknas vara orsaken till 60 – 80 procent av alla fall av demens och är därmed den vanligaste demenssjukdomen med debut i vuxen ålder (Alzheimer’s Association. 2018 Alzheimer’s Disease Facts and Figure. Alzheimer’s & Dementia;2018;14(3):367-429). Uppskattningsvis har mer än 30 miljoner personer i världen Alzheimers sjukdom idag och antalet förväntas tredubblas om 30 år.

Sjukdomen kännetecknas av att nervcellsdöd i hjärnan orsakar en progressiv försämring av minne och kognitiva färdigheter, såsom intellektuell förmåga, språk, orientering, igenkänning och inlärningsförmåga. Sjukdomen kan också leda till personlighetsförändringar och psykiska symtom, t ex apati, depression, förvirring, paranoia, aggressivitet, och motoriska symtom som stelhet, minskad rörelseförmåga och försämrad reaktionsförmåga.

En patient med långt framskriden Alzheimers sjukdom lider ofta av allvarliga kognitiva och motoriska symtom som påverkar patientens förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagliga situationer. Sjukdomen försämrar därför ofta livskvaliteten hos såväl den drabbade som anhöriga.

Benämningen tidig Alzheimers sjukdom innefattar lindrig kognitiv störning (MCI = Mild Cognitive Impairment) till följd av Alzheimers sjukdom och mild Alzheimers sjukdom. Patienter med mild Alzheimer kan uppleva minnesproblem, förvirring, personlighetsförändringar och depression. Prodromal Alzheimers sjukdom är ett annat begrepp som motsvarar lindring kognitiv störning.

Sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom inleds flera år innan individen uppvisar några kliniska symtom. Vidare följer sjukdomen ett progredierande förlopp, vilket innebär att symtomen tilltar allteftersom sjukdomen fortskrider. En sjukdomsmodifierande behandling bör helst påbörjas så tidigt som möjligt, innan nedbrytningen av hjärnan hunnit gå alltför långt.

Alzheimers sjukdom diagnosticeras idag genom klinisk undersökning, test av kognitiva funktioner, bilddiagnostik av hjärnan och mätning av biomarkörer i ryggvätskan. Vid Alzheimers sjukdom kan påtagligt förhöjda nivåer av amyloid-beta påvisas i hjärnan vid undersökning med positronemissionstomografi (PET) redan i det prodromala stadiet av sjukdomen. Den diagnostiska processen innefattar också uteslutande av andra demenssjukdomar.

Det finns idag inget botemedel eller någon behandling som kan hejda sjukdomsutvecklingen. Endast symtomatiska behandlingar finns för närvarande tillgängliga på marknaden.

Stort medicinskt behov

För närvarande uppskattas att cirka 50 miljoner människor världen över lider av någon form av demenssjukdom. I avsaknad av effektiva sjukdomsmodifierande behandlingar som kan stoppa eller fördröja sjukdomsförloppet förväntas det uppskattade antalet personer med demenssjukdomar, däribland Alzheimers sjukdom, att nå cirka 152 miljoner före 2050, vilket belyser det stora medicinska behovet för innovativa läkemedel inom området (World Alzheimer Report – Alzheimer’s Disease International, 2018).

Att bromsa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom skulle innebära stora fördelar för patienter, anhöriga och vårdgivare och kostnadsbesparingar för samhället med tanke på de stora kostnaderna för vården av demenspatienter.

Bilder från PET-centrum på Uppsala Akademiska sjukhuset som visar en normal hjärna (längst till vänster) och en Alzheimerhjärna (längst till höger).

Vetenskaplig bakgrund

Alzheimers sjukdom orsakas av ackumulering av peptiden amyloid-beta i hjärnan i form av proteinaggregat och plack.

På senare år har kunskapen om neurodegenerativa sjukdomar förändrats från symtombeskrivningar till en förståelse av de underliggande mekanismer som orsakar sjukdomarna.

I dag tros de viktigaste molekylära händelserna vilka leder till sjukdom vara felveckade proteiner och spridningen av lösliga toxiska proteinaggregat, vilket leder till nedsatt nervcellsfunktion, celldöd och sjukdomssymtom (Walsh et al. 1997, Conway et al. 2000). En minskning av dessa toxiska proteiner tros vara av stor betydelse för att påverka sjukdomsförloppet. BioArctics behandlingsstrategi är att reducera eller eliminera dessa toxiska proteiner i hjärnan. På detta sätt skulle sjukdomen kunna stoppas eller få ett långsammare förlopp (Lannfelt et al. 2014).

Oligomerer/protofibriller

Amyloid-beta aggregering. Toxiska oligomerer/protofibriller är målmolekylen för BioArctics behandling vid Alzheimers sjukdom.

I hjärnor från Alzheimerpatienter återfinns plack, som huvudsakligen består av fibriller av amyloid-beta. Varje fibrill innehåller miljontals enskilda amyloid-betamolekyler, monomerer. Fibrillerna är så stora att de inte längre är lösliga, utan bildar istället olösliga plack i hjärnvävnaden. Ett intermediärt stadium mellan monomerer och fibriller är oligomerer/protofibriller, som fortfarande är i lösning. Idag är den huvudsakliga uppfattningen att det är dessa lösliga, aggregerade former av amyloid-beta som är skadliga för hjärnan.

Vårt sätt att behandla Alzheimers sjukdom

Amyloid-beta immunterapi har fått stor internationell uppmärksamhet som en av de mest lovande möjligheterna att modifiera, bromsa förloppet vid Alzheimers sjukdom.

Antikroppen BAN2401 binder selektivt till de lösliga, toxiska aggregaten av amyloid-beta, som anses medverka i den neurodegenerativa processen i Alzheimers sjukdom, och eliminerar dessa. Den unika profilen av BAN2401 är höggradigt selektiv för amyloid-beta oligomerer/protofibriller i hjärnan. Målet är att stoppa eller fördröja den kontinuerliga kognitiva nedsättningen hos Alzheimerpatienter. Projektet bygger på bolagets innovativa forskning i samarbete med Uppsala universitet.

Musvarianten av BAN2401, mAb158, har visats väsentligen minska oligomer/protofibrillnivåerna såväl i hjärna (Lord et al. 2009) som i ryggvätska hos transgena möss (Tucker et al. 2015).

Sex projekt för Alzheimers sjukdom

BioArctics partner Eisai ansvarar för den kliniska utvecklingen av BAN2401 för Alzheimers sjukdom. Fas 3-studien (Clarity AD) för tidig Alzheimers sjukdom pågår sedan maj 2019. Läs gärna mer om utvecklingen av läkemedelskandidaten BAN2401.

BAN2401 back-up är i preklinisk fas och projektet drivs av Eisai.

BioArctic har ytterligare fyra Alzheimerprojekt med målsättningen att bromsa eller stoppa sjukdomsförloppet med andra innovativa målmolekyler: AD1801, AD1502, AD1503 och AD2603. Alla fyra projekten, som bolaget driver i egen regi, är i forskningsfas. De är alla olika och skiljer sig från varandra.

Läs gärna mer om BioArctics projektportfölj.

Vi gör vårt yttersta för att ta fram innovativ och effektiv sjukdomsmodifierande behandling till patienter med tidig Alzheimers sjukdom – en behandling som påverkar den underliggande sjukdomspatologin.