Med lång erfarenhet av translationell läkemedelsutveckling är Johanna Fälting med och leder utvecklingen av nya antikroppar mot Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I takt med att fältet utvecklas får även biomarkörer, diagnostik och blod-hjärnbarriären allt mer uppmärksamhet.
Vad fokuserar ni på i labbet just nu?
”Vi är fokuserade på flera olika delar. Dels jobbar vi med att identifiera och utveckla nya antikroppar mot Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Parallellt arbetar vi vidare med vår teknologiplattform för biomarkörer och vår teknikplattform för bättre passage av antikroppar över blod-hjärn barriären. Vi utför samtidigt det kompletterande prekliniska arbete som krävs för de av våra läkemedelskandidater som befinner sig i klinisk fas.”
Vad är det för nya antikroppar som ni forskar på?
”Det är framför allt fyra nya projekt mot Alzheimers sjukdom som alla har nya unika mekanismer skilda från varandra. Vi har också spännande projekt inom neurodegeneration, det vill säga nedbrytningen av nervsystemet i hjärnan.”
Vad är syftet med er forskning på biomarkörer?
“Att identifiera relevanta biomarkörer är centralt av flera anledningar. En viktig del är så klart att kunna identifiera bio markörer som kan användas för att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Eftersom det troligtvis kommer att vara avgörande för framtida behandlingar att de sätts in i tid så finns det en stark drivkraft för alla aktörer i fältet att hitta rätt diagnostiska markörer. Med bättre biomarkörer skulle det också bli lättare att identifiera rätt patienter till de kliniska prövningarna. Men biomarkörer behövs inte bara för diagnostiken, vi behöver också utveckla biomarkörer parallellt med våra läkemedelsprojekt för att kunna följa vilken effekt våra läkemedelskandidater har. För att ett nytt läkemedel ska kunna bli godkänt som en sjukdomsmodifierande behandling räcker det inte med att det visar klinisk effekt, vi måste också kunna visa att läkemedlet har påverkat den underliggande sjukdomen och för det behövs biomarkörer.”
Hur ser utvecklingen ut inom forskningen på biomarkörer?
“Det sker mycket inom området som kommer att få stor påverkan framöver. Det viktigaste vore om vi lyckas identifiera biomarkörer som kan mätas i blodet. Där är vårt samarbete med Göteborgs universitet mycket viktigt. Resultatet från det samarbetet kan förändra mycket i både forskningen och den kliniska vardagen. De biomarkörer vi tittar på idag kräver ofta ryggvätska eller avancerad bilddiagnostik som är både kostsamt för vården och forskningen och omständligt för patienten. Kan vi istället nöja oss med ett enkelt blodprov så är mycket vunnet.”
Vilken roll har ni i den kliniska utvecklingen av antikroppar mot Parkinsons och Alzheimers sjukdom som drivs tillsammans med era partners?
“Vi fortsätter ofta med viss preklinisk forskning även när läkemedelsprogrammen går in i klinisk fas. Vi vill hela tiden lära oss mer om de sjukdomar som vi arbetar med. Ibland uppkommer nya fynd i den kliniska forskningen som vi behöver förstå bakgrunden till och då undersöker våra forskare det. I takt med att programmen utvecklas är det bra att få ökad förståelse för hur våra läkemedelskandidater skiljer sig från konkurrenterna. Det ingår också i den forskning vi bedriver.”
Många bolag utvecklar läkemedel inom det centrala nervsystemet – vad är utmärkande för BioArctics forskning?
”Att allt vi gör utgår från den kliniska bilden av sjuk domarna. Förklaringen till det är att bolaget grundades av forskare och läkare som fick sina ursprungliga idéer via sitt kliniska arbete. Sen tar klassisk läkemedelsforskning vid, men alla målproteiner som vi tittar på är bevisat relevanta i den kliniska bilden. På BioArctic har vi också fördelen av att vara ett relativt litet bolag samtidigt som vi har omfattande erfarenhet av hela läkemedelskedjan, från idé till marknad. Det ger en effektivitet i organisationen samtidigt som det ger oss självförtroende i relation till våra partners. Vi vet vad de behöver och får också mycket erkännande för vår leveranssäkerhet. Sen finns det mjukare aspekter som att vi är bra på att samarbeta, det präglar vårt arbete internt men också våra interaktioner med olika universitet och partners. Vi tror på gemensamma mål, tydlighet och att försöka skapa en ”happy happy” situation där alla får ut maximalt av samarbetet.”