Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste neurologiska sjukdomen och drabbar sex miljoner människor i världen.

Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom i det centrala nervsystemet som påverkar rörelseförmågan på grund av minskade nivåer av dopamin i hjärnan. Parkinsons sjukdom är den vanligaste orsaken till rörelsestörning. Risken att drabbas någon gång under sin livstid är 1 till 5 procent. Genomsnittsåldern vid sjukdomens debut är 60 år och genomsnittstiden för sjukdomstiden är 15 år. Sjukdomen kommer leda till en ökande social och ekonomisk börda för samhället i takt med att befolkningen åldras.

De behandlingar för Parkinsons sjukdom som idag finns att tillgå bygger på att öka nivåerna av dopamin i hjärnan. Dessa läkemedel kan inte stoppa sjukdomsutvecklingen och påverkar inte alla sjukdomssymtom. Idag finns inga sjukdomsmodifierande läkemedel för Parkinsons sjukdom på marknaden.

När de celler som tillverkar den viktiga signalsubstansen dopamin förstörs påverkas vår förmåga att styra kroppens rörelser. Parkinsons sjukdom kännetecknas av rigiditet (stelhet i armar och ben och bål), bradykinesi (långsamma rörelser), darrningar i händer, armar, ben, käke och ansikte och postural obalans (försämrad balans och koordination).

Skakningar är ett välkänt tecken på Parkinsons sjukdom. Sjukdomen utvecklas successivt och börjar ibland med en knappt märkbar darrning i bara en hand eller symtom med anknytning till störningar i REM-sömnen.

Idag tror man allmänt att Parkinsons sjukdom börjar flera år innan de motoriska symtomen uppträder, med nedsatt luktsinne, förstoppning eller sömnstörningar. När motoriska symtom uppträder är 60 till 80 procent av de dopaminproducerande cellerna skadade och producerar inte tillräckligt med dopamin.

Parkinsons sjukdom har en årlig incidens av 8 – 18/100 000 personår och en prevalens av 1 procent hos personer över 60. Sex miljoner människor uppskattas vara drabbade av sjukdomen (Lancet. 2016; 388: 1545-1602).

Bilddiagnostik med SPECT (Single-Photon Emission Computed Tomography) eller PET (positronemissionstomografi) kan bidra till att diagnosticera Parkinsons sjukdom.

Vetenskaplig bakgrund

Mutationer i alfa-synukleingenen orsakar Parkinsons sjukdom.

Parkinsons sjukdom är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna med patologi kopplad till alfa-synuklein i hjärnan.

Vid obduktion kan en utbredd förlust av nervceller ses i hjärnstammen och hjärnbarken hos patienter med Parkinsons sjukdom. Lösliga aggregat (oligomerer/protofibriller) av proteinet alfa-synuklein är toxiska för nervcellerna och leder till de upplagringar som är ett kännetecken för sjukdomen.

Alfa-synuklein finns framför allt i den presynaptiska delen av nervceller och påverkar regleringen av signalsubstanser (Burre et al. 2010). Dessutom kan alfa-synuklein utsöndras från cellen och föras över till andra celler, varigenom sjukdomen kan spridas till andra områden i hjärnan (Li et al. 2008). Molekylärgenetiska fynd har varit avgörande för vår ökade förståelse av sjukdomsmekanismen.

Oligomerer/protofibriller av alfa-synuklein med olika storlek kan upptäckas i det centrala nervsystemet och ökade nivåer av dessa lösliga aggregat, så kallade oligomerer/protofibriller, har uppmätts i hjärnor från patienter med Lewy-patologi jämfört med hjärnor från personer utan sjukdomen (Ingelsson et al. 2016).

Oligomerer/protofibriller av alfa-synuklein tycks vara mer benägna att förflyttas mellan celler och kan därför vara ansvariga för spridningen och den ökade patologin i den drabbade hjärnan.

Att ha alfa-synuklein oligomerer/protofibriller som målmolekyl vid behandling kan därför vara en utmärkt strategi för tidig läkemedelsintervention vid Parkinsons sjukdom och andra relaterade sjukdomar.

Alfa-synuklein aggregering. Toxiska oligomerer/protofibriller är målmolekylen för BioArctics behandling vid Parkinsons sjukdom.

Vårt sätt att behandla Parkinsons sjukdom

Immunterapi med BAN0805 har potential att bli den första sjukdomsmodifierande behandlingen för Parkinsons sjukdom.

BioArctics nya behandlingskoncept för Parkinsons sjukdom är baserat på att avlägsna eller inaktivera de neurotoxiska oligomererna/protofibrillerna av alfa-synuklein med hjälp av en humaniserad monoklonal antikropp, BAN0805. Prekliniska resultat visar på minskade nivåer av alfa-synuklein oligomerer/protofibriller i det centrala nervsystemet, mindre allvarliga motoriska störningar och en fördubbling av livslängd hos Parkinson-möss efter antikroppsbehandling.

En terapeutiskt viktig aspekt med BAN0805 är den höga selektiviteten för lösliga toxiska oligomerer/protofibriller av alfa-synuklein, vilket minimerar påverkan på den normala fysiologiska monomera formen av alfa-synuklein. Projektet bygger på bolagets innovativa forskning i samarbete med Uppsala universitet.

Den fortsatta utvecklingen av programmet för Parkinsons sjukdom bedrivs i samverkan med det globala biofarmabolaget AbbVie.

Det medicinska behovet av behandling vid Parkinsons sjukdom är stort på grund av bristen på läkemedel som påverkar den underliggande patologin.

Dagens behandlingar är symtomatiska och stoppar eller fördröjer inte sjukdomsförloppet.